Att göra gott eller att göra rätt?

Charlotte Rydh. Foto: CATARINA HARLING

Charlotte Rydh
Generalsekreterare på FRII – Frivilligorganisationernas Insamlingsråd
Foto: Catarina Harling

 

Vi är många som vill göra gott. Många som vill vara med och göra världen till en bättre plats för både människor och djur. Drivkrafterna är många; För att vi ska överleva på jorden, för att det är orättvis fördelning av resurser, för att vi inte bara kan stå och se på. Och det finns massor med olika lösningar för att nå förändring och göra gott.

 

Men, räcker det att göra gott, helst till så liten kostnad som möjligt? Eller är det viktigare att de goda handlingarna gör nytta? Den frågan behöver ställas oftare av organisationer, såväl som av olika välmenande initiativ och givare.

För den människa som ska få möjlighet till ett bättre liv, det barn som ska få en livsnödvändig operation, eller den djurart som kan räddas, är förstås nyttan, effekten, det absolut viktigaste. Effektmätning är därför en av de viktigaste sakerna en organisation kan ägna sig åt. Både för sin egen skull, för mottagaren och för givaren.

 

Generationsskiftet påverkar förtroendet

FRIIs rapport ”Tillit och fördom – om allmänhetens syn på ideella organisationer och givande 2018” visar att det är helt avgörande för att skapa förtroende hos givarna att organisationen verkligen kan visa på att man gör nytta. Men, det finns en tydlig generationsskillnad. Sex av tio bland de yngre, jämfört med tre av tio bland de äldre tycker att det är viktigt för förtroendet att organisationen gör nytta. Alltså kan vi räkna med att nytta och effekt kommer bli än viktigare i framtiden för att motivera och engagera givare och volontärer!

 

”Även om mätning av effekt och nytta varit på agendan ett bra tag nu, är det fortfarande i ganska snäva kretsar”

 

Ändå är det så svårt att genomföra effektmätning i praktiken. Även om mätning av effekt och nytta varit på agendan ett bra tag nu, är det fortfarande i ganska snäva kretsar. Det är främst i de riktigt stora organisationerna och bland myndigheter och internationella institutioner. Men, det är inte så konstigt, därför att det där med effektmätning och nytta är inte lätt. Det kräver både en tydlig och väl formulerad idé om vad man vill uppnå med sina insatser och att hitta sätt att mäta just dessa effekter. Det i sin tur kräver kunskap, tid och personal. Allt sådant kostar pengar. Och är det något ideella organisationer är försiktiga med, är det sådant som kan uppfattas som onödiga kostnader.

 

Utvärdera mera –  det finns kunskap att hämta

Så, det är dags att tänka tvärtom! Att lägga resurser på att sätta mål för vilka effekter som ska uppnås och sedan mäta detta är en del i att genomföra sin verksamhet eller driva sitt projekt. Det är en ändamålskostnad. Att kunna mäta effekter av insatser, och därmed också utvärdera och kontinuerligt förbättra insatserna är nödvändigt, inte bara för att få veta om vi gör rätt saker, utan också för att kunna dela kunskap med varandra. Genom att utvärdera och mäta kan goda exempel på metoder, liksom kunskap, spridas och de mindre bra metoderna tas bort.

Självklart är det viktigt att så mycket som möjligt av en gåva används till ändamålet. Men, om själva ändamålet genomförs på ett sådant sätt att det inte har någon positiv effekt eller än värre, ger negativa effekter, hade det varit bättre att en större del av gåvan gått till det förberedande och uppföljande arbete som behövs för att kunna mäta nyttan.

 

Effekt kan mätas olika

Vi kan inte tro att man kan bedöma organisationers effektivitet utifrån hur lite administrativa kostnader de har. För att uppnå detta skifte i fokus till nytta och effekt krävs en politisk vilja att stötta ideella organisationer i utvecklingen.

 

”Effekter kan inte alltid isoleras utan det kan vara många saker som samverkar för ett positivt, eller negativt, resultat”

 

Att lita blint på effektmätning som lösning på hur vi ska utvärdera ideella organisationer och goda handlingar är inte rimligt. Effekter kan inte alltid isoleras utan det kan vara många saker som samverkar för ett positivt, eller negativt, resultat. Det kan också vara insatser där de effekterna blir tydliga först efter lång tid. Att säkra upp med känt ”effektiva insatser” kan i längden innebära att möjligheter för att förbättra världen inte utnyttjas.

 

Så förändrar du världen

Fokus på nytta och effekt är viktigt. Det ger oss kunskap om vad vi gör bra och vad som kan göras bättre. Det gör också att beslut om hur verksamhet ska prioriteras och hur gåvor bäst kan användas fattas på välgrundade fakta.

Att göra gott är inte nog. Att göra gott på rätt sätt är det som behövs om vi ska förbättra världen, i stort som smått. Då kommer varje gåva och volontärtimme till bästa användning!